fruition

ett nyfärgat hår. jag trivs. annars känner jag mig ruggigt sliten nu. dagen blev helt balsé på något vis. ledighet när den gått för långt i ett nötskal. jag vet inte längre vad jag ska göra med min "dyrbara" lediga tid. satt hemma hela halva dagen. i och för sig färgade jag ju håret. och steg upp efter 11. men timmarna försvann ändå omärkbart. men tillslut tog jag pappas busskort och första bästa buss ner på stan. roade mig illa kvickt. sen middag hemma, och efter det en tur till hjärtat. och nu är jag hemma igen. känner mig sliten som sagt. och nästan tom.

jag tror på människans egen kraft. att man när som helst kan bestämma sig för något och sedan göra det möjligt. man kan förändra sitt liv imorgon, idag, i denna sekund. allt kan se annorlunda ut över en natt. och när jag tänker så blir jag glad. känner mig ganska lugn inuti också. för jag förstår att allt det här (egentligen absurda livet som är iscensatt på jorden) blir vad jag vill att det ska bli. och det sitter i mig att se till att jag är lycklig. att förstå vad som är viktigt, sluta tänka fel tankar och välja bort det som inte ger mig något av värde.

nu ska jag gå och inspektera färgen (för är den inte jämn nu efter 3 förpackningar måste jag kanske amputera bort lite av min lejonman) och läsa lite i min bok. Nora Roberts tar mig till nya världar. och jag är extremt tacksam för det. kanske ska jag ta och klippa lite i en kofta. det skulle nog vara kul.